Nu är det så att jag vill skriva lite "poetiskt" här...även om det inte låter bra så är det från mig, verkligen MIG.
En gång såg jag en flicka
Jag lärde känna flickan
Vi skrattade och hade roligt tillsammans
En gång bråkade vi
Ja, kanske ännu en gång
Vi sågs inte mera, jag och flickan
Jag levde tillsammans med andra, utan flickan
Efter en lång tid ringde flickan till mig
Vi sågs en gång, eller två
En gång bråkade vi
Ja, kanske ännu en gång
Vi sågs inte mera, jag och flickan
Efter en lång tid såg jag flickan skratta, med en annan flicka
Efter en ännu längre tid såg jag dem bråka
En annan gång såg jag mig omkring, jag såg en ensam flicka; flickan
Efter ännu en tid såg jag flickan leva tillsammans med andra
Nu hade jag ingen annan än de andra
Jag var utan min vän
När jag var som mest ensam, såg jag flickan
Hon var inte tillsammans med andra
Hon var minst lika ensam som jag var
Jag lärde känna en flicka
Flickan som jag redan kände
Det var bara det att;
Det hade gått en tid, en ganska lång tid
Faktum är att hur man än svänger på det så kommer alltid
En ny tid
Jag känner inte flickan
Jag lär känna henne fortfarande
När vi bråkar, lämnar vi inte varandra
Vi ses bara mera, löser det hela
Jag lever bra med min vän flickan,
fast jag lever bättre med de andra
Men som bäst lever jag med ALLA !
Det här handlar på sätt och vis lite om mig och mitt liv.. Tycker du inte att den är bra, skratta åt den! välj själv.. jag får också välja..
//PELL
fredag 7 maj 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar